Ångesten tilltar när sömnen uteblir. Jag blir så förskräckligt rädd för mig själv och vad jag skulle kunna göra. Man blir störd i huvudet av för lite sömn, men jag som växlar mellan för mycket och för lite sömn blir fan rubbad. Veckorna bara rullar på och jag känner för mycket. Det är otroligt irriterande att höra andra människor snarka när man själv känner att ögonlocken är fast klistrade i pannan. Samtidigt som jag känner mig stressad saknar jag all motivation till att göra nåt med mitt liv. Röv.