Pratade med min vän ida idag. Vi har varit lite i samma situation. Först var jag tveksam till att agera så som hon så starkt har gjort. Men efter ett annat telefonsamtal väger det över. När vänner inte kan ge upp nånting för att kunna träffas. Detta nånting som inte är speciellt nödvändigt. När detta också händer mer än två- tre gånger, då får det vara nog. Varför vara den enda som ställer upp? Nej, tack och hej! Om du inte behöver mig, vad ska jag med dig till då?!